W.T.C.Productions
Släpps den 31 mars 2014
Efter fyra års väntan har finska Sargeist bestämt sig för att följa upp Let The Devil In med en ny skiva. Finnarna fortsätter att tugga sin klassiska black metall där temat centreras kring depression, misantropi, nihilism och ondska. Klassiska element som i en klassisk klädsel målar upp ett band där den egna fanan hållits högt sedan starten 1999. Vad som en gång var gitarristen Shatraugs soloprojekt har idag utvecklats till en fullvärdig kvintett där medlemmar från både Behxen och Horna huserar. Hyllad bland oldschool fansen och förbisedda av den stora massan predikar Sargeist ett sataniskt budskap på hög spirituell nivå.
Problemet är bara att de inte är ensamma inom genren. Även om grabbarna tillhör de äldre banden från Finlands black metallscen så har de stor konkurrans av den kopiösa mängden nya konstellationer som poppar upp ur myllan. Att alla dessa band dessutom har valt att anamma den klassiska black metallen från 90-talet gör inte saken bättre. Framförallt inte när Shatraug själv spelar i över ett dussin olika band. Sargeist är långt ifrån en dålig orkester. Snarare levererar de överlag en mycket bra produktion. Ett kargt ljudlandskap med distade gitarrer och blastbeats som konstant bombarderar öronen. Hoath Torog skriker med själ och svärta för att backas upp av starka gitarrdominerade melodier. Unto the Undead Temple för exempelvis tankarna till ett tidigt Taake, utan att för den delen osa plagiat. Emellertid saknar jag det som den tidiga norska black metallscenen producerade; originalitet och kalla kårar utefter ryggraden.
Majoriteten av låtarna har en snarlik öppning som försvårar distinktionen mellan dem. Är det Snares of Impurity jag lyssnar på eller är det The Unspoken Ones? Det är först med Inside the Demon’s Maze och Kingdom Below som jag suger i mig tongångar värda att minnas. Då är skivan nästan slut och på något vis känner jag mig snuvad på kakan. Trevlig och matig husmanskost på sin ära men någon gång vill jag ändå ha ett elakt pepparkorn som chokar smaklökarna.
Bäst: Inside the Demon’s Maze, trevlig variation till det övriga riffandet.
Sämst: Det blir aldrig bättre än bra.
Betyg: 7/10
Spår
1.Feeding the Crawling Shadows
2.In Charnel Dreams
3.Unto the Undead Temple
4.Snares of Impurity
5.Return of the Rats
6.The Unspoken Ones
7.The Shunned Angel
8.Inside the Demon’s Maze
9.Kingdom Below
10.Funerary Descent
Bandmedlemmar
Hoath Torog – Sång
Shatraug – Gitarr
Vainaja – Bas
Horns – Trummor
Text: Cecilia Wemgård