For an English version of this festival report, please scroll down!
Efter 70 mils körning över kalfjäll med snö, som högst 1 085 meter över havet, långa tunnlar, den längsta var nära en mil lång, och djupa dalar så var resan från Göteborg till Kopervik avklarad. Kopervik är en idyllisk liten stad som är vackert belägen vid havet på det norska västlandet. Vi körde hit, men det lika går fint och snabbare att flyga till närliggande Haugesund för att sedan ta sig till Kopervik med buss. Skälet till vår resa över kölen var vårt första besök på Karmöygeddon, något som var minst sagt efterlängtat efter den deprimerande pandemi som sorgligt nog drabbat världen, och festivallivet.
Något som oundvikligen slår en när man traskar in på festivalområdet, som f.ö. ligger mitt på Koperviks storgata och med havsutsikt, är hur kompakt och samlat allting är, man får faktiskt känslan av att vara på en större rockklubb med en gigantisk uteservering. Scenerna är på två olika våningar, så de stör inte ut varandra, och det finns gott om utrymme att både vistas inomhus och utomhus. Köerna i öltälten och till toaletterna, som f.ö. sköttes exemplariskt, var helt obefintliga… och det tillhör ju definitivt inte vanligheterna på en festival. Maten sköttes av den restaurang som ligger på platsen för festivalen, och även den var kanon, och till rimliga priser… men sen är det ju det där med priserna för drickat, och en öl i en plastmugg på festivalen betingade det facila priset av 90 norska kronor, så man får tänka sig lite för. Men även om priserna kan verka lite saftiga för oss svenskar så bör man ha i minnet att alla som arbetar på festivalen gör det ideellt, den här festivalen till skillnad från i princip alla andra drivs alltså inte av vinstintressen, eller av stora företag…
Banden… ja där finns det inte så hemskt mycket att säga, har man på tre dagar fått se band som Vreid, Septic Flesh, Emperor, Ross the Boss, Backstreet Girls, MGLA, Jorn och Eluveitie så kan man bara inte vara annat än supernöjd. Personligen så var den största behållningen Vreid och Septic Flesh, vid sidan av för mig den totala och smått magiska överraskningen som Eluveitie visade sig vara. Varje kväll hade alltså sina riktiga pärlor.
Stämningen… den var helt fantastisk, fler leenden, glada och lyckliga människor är svårt att hitta, och inte ens tillstymmelsen till ett gruff under hela festivalen. Något som gjorde det hela än roligare var faktumet att så många av banden hängde ute på festivalområdet både innan och efter de haft sina gig. Undertecknad har ju varit på massor med festivaler runt omkring men den här stämningen faktiskt något alldeles extra, och den uppfattningen delade jag med alla jag talade med, och då både med artister och festivalbesökare.
Jag hade t.ex. ett snack med Grutle från Enslaved om festivalen, och stämningen, och här är vad han hade att säga om den.
– Karmøygeddon har alltid varit, och är fortfarande, en av mina favoritfestivaler. Det är först och främst på grund av atmosfären och jobbet som läggs ner av Johnny och alla som jobbar där. Tillsammans har de lyckats skapa något alla inblandade är stolta över, och som inspirerar alla att göra ett bra jobb och få människor att känna sig välkomna. Det är en bra prestation för en relativt liten festival i en liten stad i västra Norge! Folk ser detta, trivs och kommer tillbaka år efter år, nästan oavsett vad som står på affischen. Så är det med mig också, jag tar resan till Karmøy för att uppleva ett av vårens äventyr. Allt gott till Johnny & co!
En annan artist som också berättade hur hon älskade festivalen, landskapet och området var Fabienne Erni från schweiziska Eluveitie. Fabi och resten av bandet var dessutom enormt glatt överraskade och fascinerade över den energi och den glädje som publiken visade, det var något de absolut inte hade förväntat sig av oss här uppe i kalla Norden, och det lyfte hela bandet till nya höjder trots att spelningen var riktigt sent på festivalens sista dag.
Och nyfiken som jag är så var jag givetvis tvungen att ta ett litet samtal med Johnny Angelund, som är festivalansvarig, jag ville ju veta mer om denna i Norge så oerhört omtalade och nästan mytiska festival.
Min första fråga var vad det var som var drivkraften till att dra igång Karmöygeddon från första början.
– Jag och Harald Magne Revheim ville skapa ett event dom lät lokala band spela för en större och bredare publik, så 2004 drog vi igång Karmygeddon. Vi saknade alltså att någon arrangerade metalkonserter lokalt, och ett ställe och en arrangör som bokade lokala metalband.
Så hur ställde sig Kopervik och omgivningens inställning till era planer, för festivalen är ju mitt inne i centrum av staden, var de välkomnande eller kanske skeptiska?
– Jo folk var lite skeptiska till en början, men de vande sig snabbt och såg relativt snabbt det positiva med festivalen, och det har bara blivit bättre och bättre.
Nämnas bör att det gått så bra att Johnny 2019 till och med fick Karmöy kommuns kulturpris för sitt arbete med Karmöygeddon.
Ni har ju kört festivalen i många år nu, kan du räkna upp tre höjdpunkter som du minns?
– Den första höjdpunkten var nog det första året då vi fick igång en festival, den andra var 2015 då vi gick för en större festival från 750 personer till 2000 personer om, och den tredje höjdpunkten var 2008 då vi hade Volbeat, Sabaton och Kreator samma dag.
Har ni några artister som ni vill ha till festivalen som inte varit där tidigare?
– Utan minsta tvekan, IN FLAMES!!
Med tanke på att ni redan slagit alla tidigare biljettrekord, är det några förändringar på gång som ni redan nu funderat över till nästa år (fler scener, fler dagar… eller whatever)?
– Ja vi har lite tankar om förbättringar men det är lite tidigt att prata om dem ännu, men vi vill inte vara en större festival och bli mindre personliga.
Kan ni redan nu avslöja vilka datum festivalen blir 2023?
– Nästa år blir festivalen 4-6 maj, biljetter släpps den 1 juni, och det första bandnamnet släpps den 9 juni.
Summa summarum och med handen på hjärtat så måste jag säga att det här var en av mina absolut bästa festivalupplevelser någonsin… resan, området, staden, arrangörerna, banden, ljudet, de fantastiska människor vi träffade och… givetvis stämningen var något utöver det vanliga, så hatten av för Karmöygeddon, ni slog alla förväntningar, vi ses igen nästa år!
Text: Raffen Hansson
Foto: Martina Rusalka / Raffen Hansson
Vill du se alla bilder från festivalen? Kolla in vårt album här
After 700 km of driving over bare mountains with snow, as high as 1085 meters above sea level, long tunnels, the longest was close to 10 km long, and deep valleys, the journey from Gothenburg to Kopervik was completed. Kopervik is an idyllic small town that is beautifully situated by the sea on the Norwegian west coast. We drove here, but it’s just as nice and faster to fly to nearby Haugesund and then get to Kopervik by bus. The reason for our trip across the keel was our first visit to Karmöygeddon, something that was, to say the least, longed for after the depressing pandemic that sadly hit the world, and the festival life.
Something that inevitably strikes you when you trudge into the festival area, that’s located in the middle of Kopervik’s main street and with a sea view, is how compact everything is, you actually get the feeling of being in a large rock club with a giant outdoor terrace. The scenes are on two different floors, so they don’t interfere with each other, and there is plenty of space both indoors and outdoors. The queues in the beer tents and to the toilets, which by the way is kept exemplary, were completely non-existent… and it is definitely not the norm at a festival. The food was handled by the restaurant located on the site of the festival and it was also great, and at reasonable prices… but then there is that with the prices for drinks in Norway, and a beer in a plastic cup at the festival cost you 90 Norwegian kronor, which is about 9 euros. But even if the prices may seem a bit high to us Swedes, you should keep in mind that everyone who works at the festival does it non-profit, this festival unlike basically every other festival is not run by profit interests, or by large companies…
The bands… yes there is not much to say there, if you have seen bands like Vreid, Septic Flesh, Emperor, Ross the Boss, Backstreet Girls, MGLA, Jorn and Eluveitie in three days you can’t be anything else but super happy. Personally, the biggest thing for me was Vreid and Septic Flesh, next to for me the total and slightly magical surprise that Eluveitie turned out to be. So, every night had its real gems…
The atmosphere… it was absolutely fantastic, more smiles and happy people are hard to find, and not even the hint of a gruff during the whole festival. Something that made the whole thing even more fun was the fact that so many of the bands hung out on the festival site both before and after they had their gigs. I have been to lots of festivals around, but this atmosphere is something really special, and I shared that view with everyone I spoke to, both with artists and festival visitors. I had a chat with Grutle from Enslaved about the festival, and the atmosphere, and here is what he had to say about it…
– Karmøygeddon has always been, and still is, one of my favorite festivals. It’s first and foremost because of the atmosphere and the work put in by Johnny and everyone who works there. Together, they have managed to create something everyone involved is proud of, and that inspires everyone to do a good job and make people feel welcome. It is a good achievement for a relatively small festival in a small town in western Norway! People see this, like it and come back year after year, almost no matter what is on the poster. So, it is with me too, I take the trip to Karmøy to experience one of the spring adventures. All the best to Johnny & co!
Another artist who also told how she loved the festival, the landscape and the area were Fabienne Erni from the Swiss outfit Eluveitie. Fabi and the rest of the band were also extremely pleasantly surprised and fascinated by the energy and joy that the audience showed, it was something they absolutely did not expect from us up here in the cold Nordics, and it lifted the whole band to new heights despite the gig was really late on the last day of the festival.
And curious as I am, of course I also had to have a little conversation with Johnny Angelund, who is the festival manager, I wanted and actually needed to know more about this festival, a festival so many Norwegians spoke about, a festival that almost is mythical in Norway.
My first question was what the driving force was to start Karmöygeddon from the beginning…
– Harald Magne Revheim and I wanted to create an event where they let local bands play for a larger and wider audience, so in 2004 we started Karmøygeddon. So, we missed someone arranging metal concerts locally, and a place and an organizer who booked local metal bands.
So how did Kopervik and the surroundings’ attitude to your plans stand, because the festival is right in the center of the city, were they welcoming or perhaps a bit skeptical?
– Well, people were a little skeptical at first, but they got used to it quickly and saw the positive with the festival relatively quickly, and it has only gotten better and better.
It should be mentioned that it went so well that Johnny in 2019 even received the Karmöy municipality’s culture award for his work with Karmöygeddon.
You’ve been running the festival for many years; can you list three highlights that you remember?
– The first highlight was probably the first year when we started a festival back in 2004, the second was in 2015 when we went for a larger festival from 750 people to 2000 people, and the third highlight was 2008 when we had Volbeat, Sabaton and Kreator the same day.
Do you have any dream artists you would like for the festival who have not been there before?
– Without the slightest hesitation, IN FLAMES!!
Given that you have already broken all previous ticket records, are there any changes underway that you have already considered for next year (more scenes, more days … or whatever)?
– Yes, we have some thoughts about improvements but it is a bit early to talk about them yet, but we do not want to be a bigger festival and become less personal.
Can you reveal what dates the festival will be in 2023 already?
– Next year, the festival will be 4-6 May, tickets will be released on June 1, and the first band name will be released on June 9.
All in all and to be totally truthful, I honestly have to say that this was one of my absolute best festival experiences ever… the trip, the area, the city, the organizers, the bands, the sound, the amazing people we met and… of course the atmosphere was something out of the ordinary, so hats off to Karmöygeddon cause you beat all expectations, see you next year!
Text: Raffen Hansson
Photo: Martina Rusalka / Raffen Hansson
Do you want to see all pictures from the festival? Check out our album here
